Blunda, Miranda, var inte rädd
Jag är din räddande prins
Jag ska försvara dig, här vid din bädd
mot allt ont, och allt mörkt du kan tänka dig finns

Blunda, Miranda, blunda min vän
Det finns inga monster där under din säng
Vad sa du? Javisst kan jag titta igen,
vad det nu ska ha för poäng
Vad är det du pratar om? Vadå för demon?
Det där vara bara grannens mobiltelefon

Blunda, Miranda, sov är du snäll
Jag vakar här hos dig ikväll
Ligg stilla, Miranda, ligg stilla en stund
Vadå? Nej för fan ingen annan är här
Snälla, försök slappna av en sekund
Vi är ensamma här, ja jag svär

Sluta att gråta, men vad gråter du för?
Jag lovar att dörren och fönstret är låst
Nej, ingen väntar på dig utanför
Du hör bara stadsljud och blåst

Vart går du nu? Varför ska du till din toalett?
Jaha, men då blir det din fjärde tablett
Okej, men lämna dörren på glänt är du snäll
Jag törs inte lämna dig ensam ikväll

Öppna, Miranda, öppna för satan!
Jag krossar din dörr, ifall det är vad du vill!
Jag skiter väl i om det hörs ut på gatan!
Vafan har du tagit dig till...?!

Du blöder ifrån ansiktet, och från din arm
Lysrören skriker, allt händer så fort
Huden är kritvit men brinnande varm
Miranda, vad är det du gjort...?!

Håll käften! Jag ska inte, jag kan inte gå!
Visst älskar jag dig, varför frågar du så?
Nu ser jag hur tårar och blod börjar blandas
Andas, Miranda! Andas! Andas...!

Nu blundar, Miranda, nu sover min vän
Långt från demoner och fasor
Kanske, ja kan hända, att hon vaknar igen
Men bredvid står prinsen i trasor

Med en bortsprungen häst och en avbruten lans
Miranda, va kan jag ge dig för tröst?
Jag vet inte var jag ska hugga nånstans
När demonerna bor i ditt bröst...