Mår bajs.
Vill inte.
Förstår ni det!?
Villintevillintevillinte.
Vill inte. Vill inte.
VILL INTE!

Vi skall ha inspelningen på vår tv-produktion denna vecka, genrep på fredag morgon och så kör vi direkt "live" på fredag eftermiddag.
Innan dess skall vi lära oss ALLT vi skall kunna innan dess.
Så jävla mycket ansvar på en o samma gång på något jag inte kan.
Så jävla mycket folk på en och samma gång.
Så jävla mycket allting på en o samma gång.
Folk kommer glo, jag kommer inte kunna veta vad jag håller på med för att jag måste hålla tankarna isär ( "helvete nu gjorde jag fel medan dom kollade" , " vad var det för knapp jag skulle trycka på nu?" )
Då kommer ångesten komma.
Tankemonstret kommer att komma.
När panikångesten kommer, så kommer jag inte kunna sticka därifrån som jag brukar/vill göra.
(om jag tänker att jag faktiskt kan springa iväg så gör jag det inte, det känns bara tryggt att veta att man kan).
Men nej, jag kommer inte kunna springa iväg eftersom jag kommer paja allt.
Då kommer jag få panikångest.
Då kommer folk glo.
Vilket resulterar i mer panikångest.

Vad gör man i ett sånt läge? Vadgörmanvadgörmanvadgörman?

Och på tal om dåliga saker så har jag lyssnat på en enda låt jättejättemycket den här dagen. Jag borde inte lyssna på den då jag blir mer depp, men den är så jävla vacker.